Start » Berömda forskare

Berömda forskare

Forskning driver utvecklingen framåt, oavsett vilket område det handlar om. Om en forskare blir berömd eller inte handlar dock inte bara om forskningsframgångar, utan även om ifall allmänheten är intresserad av och kan förstå det område som det forskas i. Forskarvärldens skickligaste kommunikatörer kan också bli berömda genom att sätta sina framsteg i ett sammanhang och göra dem begripliga. När det gäller historiens allra främsta och mest betydelsefulla ess inom forskning så är det i regel fråga om namn som förhoppningsvis aldrig kommer att gå ur tiden. I den här texten ska vi titta lite mer på hur forskare blir berömda idag och vilka som är det.

Forskare är våra verkliga superhjältar

Forskare, hur blir de berömda?

Ett mått på en forskares berömdhet är om denne mottagit Nobelpriset, det är i princip bara då som allmänheten har en chans att få koll på honom eller henne eftersom det skrivs så lite om forskning. Många som är framstående inom forskning är bara kända bland sina kollegor. De har gjort sig ett namn genom att få artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter och genom framsteg som andra kan bygga vidare på. Det finns ett fåtal forskare som är ikoniska på grund av att de gjort verkligt banbrytande upptäckter. Isaac Newton är en av dem. Han hjälpte till att förstå naturkrafterna.

Ett sätt att gå till historien inom forskning är att bli en representant för bilden av den geniale vetenskapsmannen. Albert Einstein, relativitetsteoriernas fader, är en av ganska få vetenskapsmän som alla känner till idag. Så kallade ”public intellectuals” är ofta forskare som inte i första hand är berömda för sin forskning, utan för sin förmåga att göra vetenskapliga sanningar lättbegripliga. Lawrence Krauss är en professor i astrofysik som blivit kändis genom boken ”A Universe from nothing” och olika föreläsningar som ligger på Youtube.

Forskning för världen framåt

Den rullstolsburne fysikern Stephen Hawking hör till de fåtal forskare som är lika känd för sin forskning som sitt mediala genomslag. Annars är det ett tråkigt faktum att det är så lätt att bli känd inom idrottens och underhållningens område, samtidigt som det är så svårt att bli uppskattad för bidrag till vår förståelse för hur kosmos fungerar. Inom humaniora är det lättare att bli berömd, Ny forskning i konsthistoria visar att modellen bakom Mona Lisa var både kvinna och man. Det är något många kan relatera till eftersom målningen är så känd och omskriven.

Forskningens förnämsta yrkesutövare inom mer svårbegripliga områden blir sällan berömda utanför sin egen snäva krets. Det går helt enkelt inte att förstå deras prestationer om man inte själv är verksam inom samma område. Till den grupp idag levande forskare som borde vara mycket mer berömda än de är hör kosmologen Alan Guth, biologen Craig Venter, kvantfysikern Alain Aspect och fysikern Mildred S. Dresselhaus. Känner du inte till någon av dem? Då har du mycket roligt att upptäcka inom forskningens värld.

Nobelpriset gör forskare berömda

Forskare arbetar ofta i medieskugga. Bara facktidskrifter rapporterar om deras framsteg eftersom de kan te sig obegripliga för vanligt folk. Men de vetenskapsmän som gör framsteg inom områden som är väldigt betydelsefulla går ofta till historien. Särskilt om de belönas med ett nobelpris för sina insatser. Priset i sig är så berömt att utnämningarna uppmärksammas i medier världen över. Få inom forskning har som drivkraft att bli berömda. Det är snarare nyfikenhet och den intellektuella utmaningen som driver dem framåt.

Odds och risk i forskningen

Inom forskningen, bland annat inom den medicinska, handlar mycket om riskbedömningar. Till exempel när man bedömmer risken för olika läkemedel. För de flesta när man pratar om odds kanske det är spel av helt andra slag som man tänker på.